Todah

Todah

Cu Chi tunnlarna och HCMC

ResaPosted by Tony Sat, January 23, 2016 15:50:03
Tjenare!
Då har jag spenderat mina första nätter i Vietnam och Ho chi minh city. Staden har seriöst fler mopeder och motorcyklar än bilar. Var som myror exakt överallt. Vissa 4- vägskorsningar hade jag aldrig velat framföra något fordon i, men jag antar det är en vanesak. Själva staden har typ 5-6miljoner invånare och tillsammans med de yttre delarna ca 7-8 miljoner har jag för mig, så som ni kanske kan förstå var det full rulle överallt. Att gå ute på kvällen var värre än att gå en kväll på typ Napa eller Magaluf. Inkastare och massage tjejer överallt som skulle rycka in mig på sitt ställe. Var aldrig ute och klubbade men tror nog det hade varit skoj om man varit på rätt ställe. Jämför man med Thailand så är det mindre turister här dock och många av vietnameserna pratar rätt dålig engelska.

Ena dagen i HCMC gjorde jag en utflykt till Cu Chi tunnlarna som byggdes under Vietnamkriget. Dock började utflykten med stora förseningar pga. vad jag förstod, dåligt organiserat då dem blandade folk som skulle ta en halvdag och heldag på samma buss. Trots att de inte skulle till samma ställe direkt. Detta resulterade i att vi som skulle ta en halvdag fick hoppa av och vänta på en annan buss.

Men tillslut efter ca 2 timmars bussfärd norr(?) om HCMC kom vi till Cu Chi tunnlarna. Det första vi fick göra var att kolla på en kortare dokumentärfilm i en hydda med en 42" tv och typ 60 pers. Kommer inte ihåg så mycket av filmen dock. :) Handlade om kriget iallafall. Efter filmen började vi vår rundtur och stannade till vid en amerikansk bombkrater där vår guide förklarade hur djupa tunnlarna var samt att det var pga. av att jänkarna inte skulle kunna bomba dem.

Efter det gick vi vidare och kollade på en ingång till tunnlarna som typ var ett kvadratiskt hål i marken med ett litet lock man la på när man gick ner. Hålet var väldigt litet, men var typ 1/3 del mindre under kriget då de turistanpassat ingångarna. Lyckades klämma mig ner i det turistanpassade hålet med nöd och näppe pga. mina axlar. Detta hade aldrig gått med orginalhålet haha. :) Efter det kollade vi lite på hur andra ingångar/utgångar/bunkrar såg ut under kriget.

Efter alla hålen gick vi vidare och kollade på fällor. Guerillafolket som bodde här hade i början på kriget inte speciellt mycket vapen att försvara sig med, varav en anledning till tunnlarna för att klara sig från alla bomber som droppades. Utöver detta byggde de en helvetes massa fällor i skogarna. Till en början falluckor i marken med spetsade bambuspjut i botten. Men allt eftersom bomberna föll så började folket återanvända metall skrot från alla amerikanska bomber. Detta gjorde dem i små smedjor som var ansluta till tunnelsystemet. Ibland small dock minor och bomber de försökte återvinna och blåste ut smedjorna. De hade rätt så många olika sorters fällor som de flesta var ganska brutala. Vår guide var nära att trilla ner i en sådan fälla när han skulle visa hur den fungerar. Antagligen hade det blivit det sista han gjort i sitt liv, rätt hemskt.

Efter fällorna kom vi till skjutbanan där man kunde testa en massa olika vapen de hade under kriget, och eftersom Sovjet sponsrade på ganska bra så hade de ak47or i slutet av kriget. Guiden rekommenderade att testa något av de andra vapnena, men kände att ak47 var mest intressant. Så betalade motsvarande 150kr för 10 skott och sköt som en gud. ;) Haha Nej men, de va skoj i alla fall.

Efter skjutbanan fick vi smaka på en rotfrukt som dem käkade typ hela tiden i tunnlarna. Jag kommer tyvärr inte ihåg vad den hette men det smakade ganska exakt som potatis. Helt okej med andra ord. :)

Efter det var det dags att testa gå i tunnlarna lite, eller gå och gå. Var snarare att gå hukandes med ont i nacken som resultat. Som jag nämnde tidigare har de gjort tunnlarna lite större för att turistanpassa, men är ändå inget för den med klaustrofobi. Var ändå rätt coolt. :)

Här var den guidade turen slut och vi hoppade på bussen för att ta oss tillbaka till HCMC. Väl i HCMC fick de som ville hoppa av vid krigsmuseet vilket jag gjorde. Där fick man sig en liten tankeställare framförallt pga. av gasen jänkarna släppt ut för att döda träd/växtlighet för att se vart de ska bomba. Denna gasen orsakade en hel del lidande och många som blev utsatta för detta dog, fått cancer samt fått missbildade barn decennier efter.

Allt som allt ångrar jag att jag inte läst på mer om kriget innan denna guidade turen samt besöket på museet. Men det var väldigt intressant och kostade inte speciellt mycket. Från museet gick jag typ 4km fel när jag skulle hem till vandrarhemmet så slutade på en runda på typ 6-7km. Var helt färdig när jag kom tillbaka, men tack och lov för appen maps.me som gjorde att jag hittade tillbaka.

Idag har jag inte gjort mer än flygit till Phu qouc där jag nu befinner mig på ett hotell mitt ute i ingenstans typ.



Naej, nu ska jag sova. Ciaoo
/T